En nota som manar till eftertanke

Kommer med en nota

Det genomsnittliga budgetunderskottet i Euroområdet var 7,4 procent efter första kvartalet. Det innebär förvisso en minskning från fjärde kvartalets 8,1 procent. För hela EU minskade underskottet från 7,5 till 6,8 procent mellan kvartalen. Den genomsnittliga statsskulden i euroområdet steg samtidigt till 100,5 procent i första kvartalet, jämfört med 97,8 procent vid slutet av förra året. Vid första kvartalet 2020 låg motsvarande på 86,1 procent. För hela EU steg statsskulden från 90,5 till 92,9 procent mellan fjärde och första kvartalet. Detta enligt Eurostats senaste uppdatering. 

Siffrorna ska ses i ljuset av de så kallade Maastrichtkraven, som måste vara uppfyllda hos dem som vill ha euron. Länder med budgetunderskott om mer än 3 procent eller statsskulder över 60 procent av BNP göre sig enligt dessa krav icke bekymmer. Coronapandemin har knappast varit särskilt festlig utan mer som en sorglig och långdragen begravning. Lik förbaskat kommer den med en nota, vilket Eurostats siffror visar. Notan kommer heller inte gå att springa ifrån, så endera får vi betala men mer sannolikt framtida generationer. 

Det har rått relativ samstämmighet kring den ekonomiska krisbekämpningen, där såväl enskilda länder som EU i grupp sprätt pengar ut i systemen. Det i sig har nog varit helt korrekt men frågan för framtiden måste vara en annan, nämligen om världen verkligen har råd att stänga ned varje gång den drabbas av virus. Eurostats siffror talar emot.