Samtidigt som industrijobben tycks fly Europa och väst för låglöneländer som Kina, Brasilien och Östeuropa kan en annan trend urskiljas. Kraftigt stigande löner, språkbarriärer, långa transportvägar och bristande kvalitet samt tilltagande automatisering minskar attraktionen hos de tidigare låglöneländerna vilket får delar av industrin att vända hem.
Ingenting säger att svensk industri är dömd, snarare talar den långsiktiga trenden däremot. Men då krävs djärva politiska beslut och en klarsynthet utan hänsyn till tillfälliga opinionsvindar. I Tyskland har trösklarna in på arbetsmarknaden hyvlats ned samtidigt som industriarbeten anses attraktiva. Hemligheten bakom framgången är illa förborgad, förklaringarna är snarare ganska uppenbara. Ett attraktivt lärlingssystem ökar intresset för industrijobb och minskar glappet mellan utbildning och jobb. Tyskland har dessutom en betydligt större andel låglönejobb än Sverige, 20 procent mot Sveriges 2,5. Höga introduktionslöner innebär försvårad yrkesintroduktion för lågproduktiva grupper som ungdomar och nyinflyttade.
Regeringens initierade trepartssamtal och alltmer
välutvecklade lärlingssystem är viktiga steg för en starkare industri men
trösklarna in måste hyvlas än hårdare. I detta avseende synes den tyska hyveln
vara allra vassast i lådan. Kanske är den till låns?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar