Försäkringskassan har just avslutat sin egen utredning av de sjukförsäkringsregler som infördes under förra mandatperioden. Utredningen kan snarast betraktas som ett beställningsjobb från en i frågan hårt pressad regering. Särskilt angelägen har frågan om kravet på den omförsäkrade att ta ett jobb på ”den reguljära arbetsmarknaden” varit. Begreppet ”reguljär” har varit diffust och opreciserat vilket i många fall inneburit att personer som bedömts ha haft viss arbetsförmåga ansetts som tillgänglig för arbetsmarknaden. Kritiken har varit obarmhärtig och flera fall har av media och opposition lyfts fram där tidigare sjukskrivna fallit mellan stolarna som vare sig sjuka eller friska.
I utredningsförslaget från Försäkringskassan har såväl sjukdoms- som arbetsmarknadsbegreppet definierats. Med de nya föreslagna reglerna ska det bli enklare att avgöra huruvida en person är sjuk och om inte, vilka jobb denne är förmögen att utföra.
Fokus i de nya sjukförsäkringsreglerna ligger på rätten till rehabilitering och inte som tidigare, rätten till sjukdom. Distinktionen är avgörande och har ett viktigt signalvärde, sjuka ska rehabiliteras och de med förmåga ska vara med och bidra. Att bistå i rehabiliteringsprocessen och att påtala vikten av och underlätta egenförsörjning tillhör statens kärnuppgifter. Att då höra ledande socialdemokrater (Thomas Eneroth, SVD 20/8) raljera över hur sjukskrivna journalister kan tvingas till arbete utom den egna professionen är beklämmande.
Alla ska ha rätt till rehabilitering och de som är för sjuka därtill ska ha rätt till sjukpeng. Detta är lika självklart som det borde vara att alla med förmåga, efter förmåga, ska vara med och bidra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar