För den med båda fötterna på backen kom resultatet knappast som en blixt från molnfri himmel. Nu är det dock slutligen visat, betyg i relativt tidig ålder gagnar alla. Till denna slutsats kom Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i sin nyligen publicerade rapport om elevers senare framgångar efter avslutad examen.
I rapporten har grupper av låg- och mellanstadieelever, vilka tillhörde de första kullarna att under 70 talet gå igenom skolan utan betygsättning, följts upp. För den som förespråkar ett samhälle där alla erbjuds samma möjligheter torde rapportresultatet verka nedslående. Barn till lågutbildade, ofta stammande från studieovana hemmiljöer, och flickor missgynnades betydligt medan söner till högutbildade inte påverkades alls. Den missgynnade gruppen lyckades genomgående sämre i gymnasiet och hade påfallande lägre lön (om alls någon) väl ute på arbetsmarknaden. Rapportens tydliga budskap är att ”de svagare eleverna” gynnas av raka rör på ett tidigt stadium eftersom elev och föräldrar då får omedelbar feedback på skolprestationerna. Med tidigare betyg kan nämligen extrainsatser sättas in när de behövs och inte som idag, när det i de flesta fall ändå är försent.
Att skoldebatten polariserats och tillåtits sjunka ner i rödgrön dogmatisk dynga är tragiskt eftersom den trots allt är helt avgörande för så många barns framtid. När Wetterstrand och Ohly rasar över regeringens politik som ”en återgång till 50 talet” och en skola ”där elever blir hämtade av polisen” mm. förtjänar de både kvarsittning och en tid i skamvrån. Med en sådan barnslig retorik söker de endast skymma skolfrågans kärna, nämligen vad som gagnar eleven.
I regeringens skolpolitik finns inga motsättningar mellan betyg, extrainsatser och ordning och reda. Egentligen innebär den endast tillämpning av en gnutta sunt förnuft, måtte därför förnuftet också fälla avgörande den 19 september.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar