Borgerlig arbetarpolitik ger mer

Samsynen bland LO:s paraplyorganisationer är nära nog total inför årets lönerörelse. Byggnads, Handels och Kommunal stämmer alla i bäcken. Frågor om jämställdhetspotter, rätt till heltid och centrala lönekrav utgör inga trätoämnen i år. De röda fanorna kommer att vaja stoltare än på länge vid årets 1 maj demonstrationer. Lundby Wedin, Ylva Thörn och Hans Tilly kommer alla med säkerhet att hålla brandtal om ökade klyftor, en söndertrasad arbetsrätt och ett generellt allt kyligare samhällsklimat. Vid deras sida kommer naturligtvis arbetarrörelsens politiska representanter basunera ut samma budskap. Räkna med stolta löften om ökad inkomsttrygghet (höjda bidrag) och ökad arbetsrättslig trygghet (genom återhänvisning av Laval-domen till Bryssel). Vad som däremot inte kommer att nämnas, men som är av högst väsentlig betydelse för arbetarrörelsens medlemmar och S-väljare, är att deras politik ger betydligt mindre i plånboken. När rörelsen går ut med tuffa krav om centrala och generella lönehöjningar förtiger man de kraftiga reala inkomstökningar var arbetare fått genom regeringens politik. Hade rörelsen fått bestämma hade undersköterskor, byggnads/metallarbetare och handelsanställda haft upp till 1 700 kr/månaden mindre att röra sig med idag. Belopp som de allra flesta lönearbetare annars bara kan drömma om i den årliga lönerevisionen.