Laslåsningen

Och kön lär bara växa

Lagen om anställningsskydd, Las, antogs 1982. Syftet var att skydda arbetstagaren mot orättfärdiga och omotiverade uppsägningar. I år skriver vi 2015 och åtskilliga kubikmeter vatten har flutit under broarna sedan lagens tillkomst.

33 år efter lagens instiftande har världen öppnats, konkurrensens hårdnat och det svenska näringslivet förändrats. Med nya förutsättningar och premisser finns alla anledningar till att se om sitt hus. När Teknikföretagen intervjuade sina medlemmar uppgav sju av tio att Las minskade viljan till att anställa samt att reglerna fått till följd att de ställde högre krav på utbildning och erfarenhet. Åtta av tio angav att de hellre anställde på visstid och 85 procent att de föredrog bemanningsföretag före heltidsanställningar med anledning av lagens regler. Arbetsgivarnas svar manar till eftertanke då de visar på att trösklarna för att anställa höjs med reglerna i Las. Höga trösklar motverkar rörlighet och stänger ute dem som saknar erfarenhet, utbildning och/eller gedigna språkkunskaper. Tröskeleffekterna och trögheten är sannolikt inte oväsentliga förklaringar till Sveriges relativt höga ungdomsarbetslöshet och dåligt fungerande integration.

Svensk arbetsmarknad av idag ställer allt högre krav på flexibilitet och rörlighet. Därför måste vi på allvar våga ta tag i och reformera en förstelnad arbetsmarknadslagstiftning från svunna tider.

http://www.dn.se/debatt/gor-om-reglerna-for-anstallning-fran-grunden/

Reformer för ökad konkurrenskraft

Långtidsutredningen, en från politikerna tämligen fristående forskargrupp, släppte i dagarna delar av sin kommande rapport avseende tänkbara framtidsscenarier för svensk ekonomi. Hur spännande en långtidsutredning nu är kan diskuteras, dess innehåll torde dock likväl vara av yttersta intresse. Materialet ligger inte sällan till grund för politiskt beslutsfattande som i sin tur påverkar allas vår vardag.

I årets rapport sticker några utredningsförslag ut lite extra. Bland annat konstateras att vi svenskar måste acceptera lägre löneökningar framgent för att klara konkurrensen. Vidare rekommenderas en uppmjukning av LAS med avseende på turordningsreglerna, vilka enligt utredarna försämrar arbetsmarknadens funktionssätt. Båda förslagen är enligt forskarna förutsättningar för en bibehållen svensk konkurrenskraft.

Mot denna bakgrund konstateras att många av regeringens reformer ligger i linje med utredarnas. Sänkt skatt på arbete ger mer i plånboken och minskar naturligt löneanspråken. Lärlingsanställningar, instegs- och nystartsjobb sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för de som tidigare stått längst ifrån en anställning.

Kvarstår gör reformer av LAS med tonvikt på turordningsreglerna. Området är minerat och kräver mod att beträda. För fortsatt konkurrenskraft och bibehållna välfärdsambitioner måste regeringen uppbåda detta mod.