Bestraffa inte övervinster

Den enes bröd, mycket sällan
någon annans död.

Begreppet vinst i ekonomiska sammanhang har alltid varit ett rött skynke för vänsterrörelser. Vinst har underförstått inneburit förlust för någon annan, historiskt för arbetarrörelsen, proletären, idag de svaga och värnlösa. På en oreglerad och monopolistisk marknad kan detta i och för sig vara sant, men mycket sällan i den ekonomi som vi i väst verkar i.

Övervinst uppstår då någon gjort något bättre än konkurrenterna, till lägre kostnad och med bättre resultat. Övervinst är en residual som ska tillkomma entreprenören efter det att rutinfunktioner ersatts. Med rutinfunktioner förstås i detta sammanhang enklare arbete som lätt kan kopieras och dupliceras, såsom tillverkning, distribution och enklare arbete. Logiken ligger i att entreprenören tar riskerna, äger de värdefulla tillgångarna och ansvarar för den avgörande strategiska ledningen. Utan entreprenör, ingen verksamhet, inga vinster och ingen efterfrågan på arbete.

Övervinster i en transparent och konkurrensutsatt ekonomi är positivt och innebär att mervärde skapats, för samhället som helhet. Följaktligen bör framgångsrika entreprenörer belönas och inte bestraffas.

En plump i feministprotokollet

Löfvens feministiska muskler imponerar inte

Bland anställda med högst två års eftergymnasial utbildning arbetar männen mer än en fjärdedel fler timmar än kvinnorna. Det motsvarar 440 timmar fler arbetade timmar på ett år. Bland tjänstemän på lägre nivå är gapet inte fullt så stort, även om dessa män jobbar drygt en femtedel mer.

Samtidigt som kvinnor jobbar betydligt färre antal timmar så jobbas dessa ofta i den offentliga sektorn. Där är både löneutveckling och karriärsmöjligheter sämre än i det privata. Dessa faktorer är de enskilt viktigaste för att förklara lönegapet könen emellan. Lösningarna bör i konsekvens härav fokusera på just dessa problem. I en studie för IFAU från 2004 konstaterar Lars Calmfors och Katarina Richardsson att en ökad konkurrens i välfärden och mer decentraliserad lönesättning särskilt gynnar kvinnors karriärer. Utan offentliga planmonopol skulle också fler, flexiblare, lösningar kunna utarbetas så att familjeliv bättre kunde kombineras med yrkeslivet.

Sveriges färska feministiska regering gör nu precis tvärtom, de vill monopolisera mera och begränsa arbetstiden ytterligare i det offentliga. En rejäl plump i feministprotokollet.

 

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kvinnor-i-sverige-jobbar-for-fa-timmar_4090651.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20141121