Löftesbrott och pengabrist

Ja, det finns anledning att vara bekymrad

Två av regeringens stoltaste löften till väljarna inför valet var slopad bortre tidsgräns i sjukförsäkringen och höjd a-kassa. Reformerna finns också med i den budget som ligger för handläggning hos finansdepartementet. Frågan är nu om det verkligen finns pengar att baxa dem hela vägen.

Samtidigt som finansministern går ut med akuta sparpropåer till departementen skriver Försäkringskassan upp sin prognos för kostnader relaterade till sjukförsäkringen. Enbart nästa år kommer den slopade bortre tidsgränsen att kosta 800 miljoner enligt myndigheten. Hur mycket den höjda a-kassan kommer att kosta vet vi inte ännu, men forskning visar entydigt på att ett lyft tak inte bara ökar kostnaderna direkt utan också indirekt genom ett lägre arbetsmarknadsdeltagande. Den höjda a-kassan är en lovvärd reform, men är högst feltajmad. Alla resurser och reformer måste nu läggas på att öka arbetskraftsdeltagandet och att få alla med arbetsförmåga i arbete, annars kommer Magdalena Anderssons besparingar bli obarmhärtiga. Då drabbas inte framförallt de välbeställda och friska utan de sämre bemedlade och sjuka.

Mycket talar för att regeringen kommer leverera ett pärlband av löftesbrott framgent. Och bättre det än att låta kostnaderna skena och låta fattiga och sjuka få lida för det.

Värna sjukförsäkringsreformen

Katten så bra?

Svenskar är sedan 2006/2007 inte mer sjukfrånvarande än andra. Situationen är relativt ny och samtidigt mycket glädjande för Sverige och svenskarna.

Sjukfrånvaro på kort och lång sikt utgör en påglig del av statens kostnader. Varje sjukdag som kan undvikas är därför av stort värde för landets ekonomi. Minst lika viktigt är det givetvis för individ och organisation. Sedan 2007 har sjuktalen fallit kraftigt. John Selander, professor i rehabiliteringsvetenskap, nämner ett antal troliga förklaringar till denna positiva utveckling. Sjukförsäkringens attraktivitet har minskats i förhållande till arbetets. Jobbskatteavdragen, i kombination med införandet av rehabiliteringskedjan och den bortre tidsgränsen, har i samverkan pressat ned sjuktalen till en historiskt låg nivå. Enligt Försäkringskassan har rehabiliteringskedjan haft stor betydelse för den lägre sjukfrånvaron samtidigt som ny forskning visar att rehabiliteringsarbetet fungerar allt bättre. Selander konstaterar också att det inom forskningen är väl belagt att individen påverkas av ekonomiska incitament.

Ett av regeringens bärande löften är att ta bort den bortre tidsgränsen och att göra sjukförsäkringen attraktivare i förhållande till arbete. Det kan verka humant och lockande men strider uppenbart mot både forskning och empiri. Och kosta lär det också göra, såväl ekonomiskt som mänskligt.

http://www.dn.se/debatt/sjuktalet-ger-en-skev-bild-av-verklighetens-sjukfranvaro/