Den nya regeringen kan inte vänta. 2016 kommer
bolagsstyrelserna att kvoteras om inte minst 40 procent av styrelserummen
befolkas av kvinnor. Utsagan synes nu gå från hot till löfte och ämnar
understryka regeringens handlingskraft och höga jämställdhetsambitioner.
Positiv särbehandling, till förmån för någon och till förfång för någon annan,
ger snabba och ytliga resultat men bortser samtidigt från realiteter och hotar
därtill ofta att de facto förvärra underliggande problem.
I rapporten ”Mindre mångfald med kvotering – en analys av
utvecklingen i bolagsstyrelser” analyserar rapportförfattaren Tobias Klingström
troliga utfall av en kvoteringslagstiftning. Klingström konstaterar bland annat
att kvinnor faktiskt inte är förfördelade i styrelserummen idag. Vid en
granskning av dagens styrelseledamöter i de 30 största noterade bolagen
konstateras att kvinnors styrelserepresentation, med beaktande av relevant
erfarenhet, examina och ålder, i princip motsvarar den förväntade. Styrelserna
utgörs idag av medelålders personer, födda mellan 1940-1971. Den absoluta
majoriteten av ledamöter har examen inom ekonomi eller som civilingenjörer, vilka
de tog under åren 1965 – 1996. Under denna period utgjorde kvinnor långt färre än hälften av de studerande på de relevanta programmen och högskolorna i
stort. Idag är däremot läget nästan det omvända, där kvinnorna dominerar akademin.
Enligt rapportförfattaren kommer därför sannolikt andelen kvinnor i
bolagsstyrelserna att utgöra 40 procent om 10 år och en majoritet om 20 år. Att hasta
igenom en lagstiftning skulle sannolikt kvotera ut de utlandsfödda ledamöterna
vilket vore förkastligt, ekonomiskt och erfarenhetsmässigt.
Bortom plakatpolitiken döljer sig en realitet, långt mer
komplex än den yta som kvoteringsförespråkarna krafsar på. Hedras den som
avstår de enklaste poängen, respekterar äganderätten och vågar ta sig an de
verkliga problemen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar