Nu behövs en kriskommission

Hur välkommet är det egentligen?

Konsekvenserna av det historiska flyktingmottagandet börjar bli allt tydligare. Inrikesminister Ygemans nyktra konstaterande att drygt 80 000 asylsökande står inför avvisning är en i mängden. Ickenyheten torde varit känd länge, eftersom drygt hälften av alla asylsökande får avslag och 2015 var de drygt 160 000.

Polis och domstol är inte rustade för att hantera avvisningarna och överklagandeprocesserna, lika lite som skola, socialförvaltning, omsorg, tandvård, sjukvård eller andra välfärdsinrättningar är dimensionerade. Hundratusentals bostäder måste snabbt fram, hundratals nya skolor, tusentals lärare, socialsekreterare, biståndsbedömare, sjuk- och undersköterskor, poliser mm. Dessutom måste både regelverk och strukturer inom skatte-, bidrags- och arbetsmarknadsområdet förändras. Radikalt. I detta akuta läge duger en handlingsförlamad regering utan parlamentariskt och folkligt stöd inte till. Ingen statminister har haft lägre förtroende än vad Löfven har idag, och få regeringar har haft ett så tunt parlamentariskt stöd som dennes.

Enda chansen för Stefan Löfven att rädda sitt och Sveriges skinn är att omedelbart tillsätta en kriskommission, objektiv, blocköverskridande och utan politiska skygglappar. Helst också utan MP, V och C, som inte verkar ha fattat ett dugg.