 |
| Tomt i fickorna. Pengarna finns i statens lada. |
Samtidigt som nästan vart femte hushåll saknar pengar till
en oväntad utgift har staten EU:s sjunde lägsta skuld. Det är givetvis positivt
med låg statsskuld. Pengar som annars skulle ha gått till räntebetalningar kan
istället användas till vettigare ting och investerare kan känna sig trygga i
att landet lever upp till sina åtaganden, idag och imorgon. Betydligt
negativare är att den statliga kreditvärdigheten uppnåtts på bekostnad av
statens invånare.
Enligt uppgifter från SCB svarar nästan 19 procent av
svenskarna nej på frågan om de har pengar att betala en plötslig räkning på
11 000 kronor. Det är skrämmande siffror som visar på att många svenskar
lever i ett korthus och hand ur mun. Att förhållandet mellan stat och individ
blivit så snett förklaras till största del av det skattesystem som staten
bygger sina inkomster på. Inte bara bara har Sverige Europas femte högsta
skattetryck, vi subventionerar även belåning, beskattar sparande och är ytterst
ogina mot höginkomsttagarna. Konsekvensen av detta uppochnedvända tillstånd är
att det offentliga blivit alla goda gåvors givare, i tid och otid. Helt enkelt
för att det är denna samhällssektor som sitter på spargrisen.
Situationen manar till eftertanke även om den förra
regeringen gjorde mycket väl, både för den offentliga spargrisen och den
privata. Men nu verkar åter de statliga bankdirektörerna ha tagit över, med
risken att vare sig stat eller individ kommer kunna buffertspara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar