Ett Sverige värt att försvara?

Du gamla du fria

Att Sveriges försvarsförmåga brister råder numer inga tvivel om. En vecka räknade förre ÖB:n med att vi skulle kunna hålla våra gränser vid yttre angrepp. Samtidigt saknar vi ett trovärdigt militärt samarbete som skulle kunna komma till undsättning vid behov. Vi ligger således risigt till, materiellt och personellt. Nästa fråga att besvara är hur stor försvarsvilja vi svenskar faktiskt har.

Vissa hävdar att det socialistiska samhällsbygget kapat de interpersonella banden och alienerat oss från varandra, vilket skapat en individualistisk anonymitet som raderat ut känslan av samhörighet. Andra menar att oansvariga, alternativt naiva, politiker sålt ut landet genom en omdömeslös migrationspolitik. Är ett sådant land nåt att slåss för?

Sverige är unikt på många sätt. Vi hyser inte bara tillit till varandra utan även till det offentliga och våra politiker. Till skillnad från i de flesta andra länder litar vi på varandra, och inte bara de närmsta och käraste. Vi betalar skatt frivilligt, värnar yttrandefriheten, månar om miljön och står upp för allas lika rättigheter. Visst har Sverige sina brister, och visst står vi inför stora utmaningar men här i landet är alla fria att delta och bidra till bättring. Bara den friheten är värd att gå i strid för.

 

Hotad skattemoral

Ingemar Hanssons arbetsprestation är betingad av
en god skattemoral

I Sverige litar vi på varandra, våra myndigheter och på samhällsapparaten generellt. Den höga tilliten innebär att vi också är benägna att avstå en betydande del av vår inkomst till samhället, eftersom vi litar på att även andra gör rätt för sig.

Så har det länge sett ut och så ser det ännu ut, men samhället förändras fort just nu. Enbart under 2015 tog vi emot drygt 160 000 asylsökande, och åren innan dess ett betydande antal. Och det ska vi givetvis vara stolta över. De system som möter dessa människor är däremot inte lika välkomnande. Europas mest sammanpressade lönestruktur innebär höga ingångslöner, Europas lägsta andel enkla jobb ställer krav på riklig erfarenhet, goda språkkunskaper och gedigen utbildning samtidigt som höga skatter och avgifter gör lågproduktiv arbetskraft olönsam att anlita. Allt sammantaget medför att en stor del av de nyanlända aldrig kommer att få möjlighet att göra rätt för sig.

Den höga tilliten och skattemoralen är betingad av vetskapen om att andra, även för oss okända, gör rätt för sig. Om vi inte ger de hundratusentals nyanlända möjlighet att bidra hotar tilltron och skattemoralen att eroderas, då med fatala konsekvenser.