Den kinesiska motorn hackar

Nedsolkad nationalsymbol

Kinas framfart de senaste 20 åren saknar historiskt motstycke. Landets andel av global BNP har ökat från styvt 5 procent år 2000 till över 15 procent 20 år senare. Detta har möjliggjorts genom marknadsliberala reformer, relativ öppenhet mot omvärlden och handelsutbyte. Utvecklingen har i sin tur lyft 100-tals miljoner kineser ur fattigdom och kommit omvärlden till del genom lägre priser, ökad kinesisk köpkraft och efterfrågan. Den kinesiska motorn har dock börjat hacka på sistone och utan omgående service hotar motorstopp.

En rad händelser har på kort tid fått alltfler att tveka inför affärer med Kina. Och det på goda grunder. Det finns uppenbar substans i president Trumps anklagelser att kinesisk teknologi används för spionage, integritetskränkningar och förföljelse. Likaså är all kritik av landets hantering av minoriteter, Hongkong och Taiwan berättigad. Att Kina på ett systematiskt sätt stjäl immaterialrättigheter är också det belagt. Omvärldens reaktioner låter heller inte längre vänta på sig och politiska fördömanden följs upp av ekonomiska sanktioner, flytt av verksamheter, inskränkningar i kinesiska utlandsinvesteringar etc.

Diktaturregimen i Kina har länge lyckats balansera mellan förtryck och imperialistiska strävanden å ena sidan och frihandel samt kapitalism å den andra. Frågan är om denna balansakt nu går mot sitt slut. Och utan bränsle från omvärldens investeringar och konsumtion kommer inte ens den kinesiska motorn kunna tuffa på för evigt.