söndag 21 januari 2018

Tondövt och ofolkligt


Trygghet & tradition går hem
Lite yrvaket har gammelpartierna kunnat konstatera att Sverigedemokraterna både vuxit om och etablerat sig. Många är de som frågar sig vad som gått snett och vad som nu ska göras. Det är dock inte svårare än att fråga. Den som är modig nog att göra det, och är uppriktigt intresserad av svaret, kommer få ett tydligt besked.
För få nytillkomna SD-väljare hyser mer främlingsfientliga åsikter än andra, och många sympatiserar inte ens med dem. De flesta är istället arga, besvikna och framförallt oroliga. Arga och besvikna på dem som bestämmer, oroliga över sin egen och sina avkomlingars framtid. Det är alldeles uppenbart att vare sig blåa, röda eller gröna har haft koll på invandringspolitiken och dess följder. Lika uppenbart är att man antingen ignorerade men mer troligt inte insåg hur deras väljare såg på saken. De allra flesta av oss är av ganska enkel natur och söker i första hand trygghet och gemenskap. Trygghet finner vi i det bekanta och vår närhet och gemenskap i de normer, värderingar och symboler som vi delar. När väl detta är på plats är de flesta av oss beredda att öppna våra hjärtan och släppa på fler in i gemenskapen. Detta har de styrande inte förstått, eftersom de inte delar sina väljares vardag. De har många gånger världen som spelfält och har då mindre förståelse för den mikrovardag som de flesta av oss andra lever i.
Tondöva och ofolkliga har de folkvalda förbisett sina väljares vardag. Väljarna straffar dem genom en arg och uppgiven röst på det enda parti som de upplever talar till dem. Tydligare blir inte beskedet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar